<< Tillbaks till Föreläsningar huvudsida

Som kommunekolog i Östhammars kommun 1990 -91, var en av mina uppgifter att ta fram en Vattenöversikt för kommunens sjöar, åar och havsområden. Det var uppenbart att merparten av kommunens vatten var kraftigt påverkade av människans aktiviteter. Framförallt den upplevda försämringen av vattenkvalitet och fiske i skärgårdshavet engagerade kommuninvånarna. Genom ett mindre anslag från kommunen fick jag möjlighet att belysa miljösituationen i Östhammarsfjärden som många människor upplevde som kraftigt förorenat. Utredningen avslöjade en mycket näringsrik miljö med en ytlig biota dominerande av enorma mängder mikroalger och under denna, en utbredd bottendöd på grund av långt gången syrebrist. Länk miljösituationen i Östhammarsfjärden. 

I arbetet med fjärdarna träffade jag på Mats Waern, en vänlig äldre farbror och som som jag sen förstod en internationellt välkänd marinbotanist med stor kunskap om Östhammars skärgårdshav. Vid en träff i hans forskarlya i Öregrund tog han ned en rapport från en hylla som visade sig innehålla en omfattande och noggrann kartläggning av siktdjup, näringssalter och växtlighet kommunens södra skärgårdsområde, ett arbete han gjort för Holmens bruk åren 1964-65.  Jag bestämde mig omedelbart att försöka göra om hans kartläggning för att se hur miljön förändrats under de 30 år som gått, något som jag också lyckades med.  Ytterligare 30 år senare fick jag åter möjligheten att göra om Mats Waerns kartläggning. Denna gång tillsammans med forskare vid IVL och Stockholms universitet. Den historiska tillbakablicken visar inte bara hur mjukbottnarnas vegetation förändrats, den visar också med all tydlighet hur vattenkvalitet i ytterskärgården försämrats. Fosforhalterna ut mot Ålands hav är idag ungefär dubbelt så höga som under Waerns tid och siktdjupet hälften så stort. Rapport I-Mats-Waerns-kolvatten-2022-11-30. En viktig slutsats från mina tidiga arbeten av Östhammars kustvatten var hur känsliga de inre grunda vikarna, som i bland kallas havets barnkammare, är för båttrafik och muddring. I denna rapport om vattenmiljön och fritidsbåtar i Sunnanöviken beskriver jag bland annat detta. I denna presentation finns en del sammanfattat av mina arbeten om skärgårdshavet i Östhammars kommun. Länk Mats Waerns kölvatten internseminarie >>>

En av de förslag jag redan på 1990 talet föreslog för att förbättra miljösituationen för Östhammarsfjärdarna var att bygga ett kompletterande reningssteg till avloppsreningsverket för avskiljning av framförallt kväve. Detta då mina studier visade att kväve särskilt på eftersommaren blev ett begränsande växtnäringsämne och merparten av kvävetillförseln till fjärdarna kom från utsläppt avloppsvatten från tätortens reningsverk. Tjugo år senare fick jag också möjlighet att ta fram ett sådant förslag. I förslaget ingick också en framtida flytt av reningsverket vid Krutudden eftersom verket var gammalt och låg illa placerat strax intill Östhammars camping, fest- och badplats.  

2015 byggdes första tekniska delen av våtmarken vid Karö. Tyvärr kunde inte våtmarken byggas färdigt då en tvist kring marklösen uppkom (några markägare krävde byggbar ersättningsmark för att sälja sina myrslåttertegar).  I denna föreläsning beskriver jag förslaget till framtida avloppsanläggning för Östhammars tätort vid Karö. Som framgår av resultat från uppföljningen av våtmarken har den fungerat så som var tänkt och dessutom med en total kvävereduktionen som förbättrats år från år. Läs hela pdf här>> 

Östhammar kommun liksom i många andra kommuner i Sverige står inför stora utmaningar för att klara sin VA försörjning. I Östhammar är färskvattentillgångarna i de östra delarna små och trycket på nya boende stort. En strategi för att kunna lösa dessa problem är att att målmedvetet satsa på sorterande avloppsteknik. Genom att använda vakuumspolande toaletter i ny bebyggelse och separat hantering av klosettvatten och BDT-vatten minskar inte bara vattenförbrukning, befintliga reningsverk avlastas också på föroreningar och kan enklare klara miljökrav även vid ökad befolkningstillväxt. Möjligheter ges också att återvinna både vatten, energi och näringsämnen och påverkan av recipienter minskar avsevärt.

Dessa tekniker kan också användas vid ny bebyggelse utanför tätorterna. I fritidsområden under permanentning (sk omvandlingsområden) blir det de då möjligt att bibehålla och utveckla lokal vattenförsörjning och avloppslösningar med mycket litet miljöavtryck. Detta skulle möjliggöra fler boende i kommunen och spara stora kostnader för VA kollektiv och skattebetalare. Samtidigt skulle man slippa sårbarheten och andra negativa konsekvenser med vattenburna och storskaliga system i den ömtåliga skärgårdsmiljön.

Våren 2024 tog Kyrkans vänner i Öregrund initiativ till ett runda bord-samtal kring framtida VA försörjning för Öregrund och Östhammar. Detta med anledning av det fler-miljard projekt för ny VA försörjning som kommunen med Gästrike Vatten som rådgivare planerar. Detta projekt kallad ”systemlösningen” bygger att binda samman Öregrund och Östhammar i ett storskaligt försörjningssystem för vatten och avlopp. Genom ny överledning av avloppsvatten från Östhammar till Öregrund tänker man sig att fritidsområdena kan tvångsanslutas och bidra till finansiering av utbyggnaden. För att klara vattenförsörjningen ingår i Systemlösningen att också bygga ett nytt avsaltningsverk. Under runda bordssamtalet i Öregrund förde jag fram principer för hur en alternativ och mer rimlig och miljörelevant VA strategi borde se ut. Läs hela pdf >>

Östhammars och Gästrike Vattens VA planer lades ut på remiss i oktober 2024. Tillsammans med Kåre Lagerquist skrev jag ihop ett remissvar där vi kritiserade planerna och menade att alternativ måste utredas. Vi påpekade att viktiga utgångspunkter för planerna var högst tveksamma och teknikvalet skulle driva kommunen in i ett extremt dyrt och sårbart system. I remissvaret skrev vi att ”Östhammar förtjänar en mer tidsenlig VA försörjning, där smarta och resursbesparande lösningar tillåts möta framtidens utmaningar. Alternativ med inriktning på lokala, flexibla och integrerade lösningar med fokus på vattenhushållning, återvinning måste utredas.  Detta är också en förutsättning för att efterleva miljöbalken krav om att alltid välja den för ändamålet bäst lämpade tekniken (BAT principen). Läs hela remissvaret som pdf här