<< Tillbaks till Innovationer huvudsida

I början av 1990 talet var jag mer uppfinnare än konsult. Jag var uppfylld av idéer om att framtida avloppshantering skulle bygga på sortering, dvs att olika avloppsströmmar skulle hanteras var för sig, och att detta skulle åstadkommas genom urinsortering. Mats Wolgast var en pionjär inom området och inspirerade mig och många andra. Vid den här tiden visste vi egentligen väldigt lite om urinens innehåll och egenskaper. Att merparten av extraherat kväve och fosfor från människor avgavs via i urin hade vi fått från ett schweiziskt uppslagsverk, Ciba Gagy. Möjligheterna skapa smittsäkra kretslopp för näringsämnen syntes ändå väldigt goda, och vi hade idéer om hur det skulle göras både i den lilla skalan och i den stora. En stark drivkraft till att urinsortering växte till en så stor rörelse under början av 90-talet var KRAV odlarna, såg möjligheten att med humanurin erhålla ett snabbverkande att gödselmedel istället för handelsgödsel som konventionella odlare använder.  

En av de första installationerna med den nya urinsorterande toaletten gjordes för ett nytt parhus vid Svedden som ligger på landet utanför Gimo i Östhammar. Här prövades också en ny teknik som jag tillsammans med Bosse Magnusson jobbade fram för rening av spillvatten. Tekniken som bygger på att biohuden byggs upp över en veckad geotextil gavs produktnamnet Infiltra (läs mer under fliken ”Infiltra” ). Anläggningen i Svedden byggdes inom projektet Östhammars kretsloppsverk (länk till Östhammars krettsloppsverk) som ett exempel på kretsloppsanpassat avlopp kan byggas för ny bebyggelse på landet. Genom uppföljning med ett examensjobb Anna Lena Carlsson, kunde näringsflödena i ett urinsorterande avloppsystem i Sverige för första gången kartläggas (Institutionen för markvetenskap på SLU (1995 Rapport 19). Erfarenheterna från uppföljningen visade bland annat att mindre andel kväve och fosfor hamnade i urinfraktionen än väntat. Den inneslutna markbädden fungerade däremot mycket bra. En sammanställning av erfarenheterna i Svedden kan läsas här

Bild: Fritz Ridderstolpe

En djärv ide som jag tillsammans med min dåvarande kollega Hans Wallin jobbade fram under början av 1990 talet, var en teknik att konvertera WC toaletter till urinsortering med syfte att kunna bygga om befintliga vattenburna system till urinsortering. Iden byggde på att en avtagbar skål fästes med klickkoppling i den främre delen av toalettstolen varifrån urin sögs upp via en tunn plastslang (fäst under vulsten). Detta skedde genom en ventil som med hjälp av vattentryck aktiverades vid spolning. Efter uppsugning spolades toaletten ren på vanligt sätt. En prototyp för en ventil med tillhörande teknik för sug- och spolfunktion placerad i vattencisternen togs fram och patentundersöktes.  

Vid det laget insåg vi att hade många frågor kring urin och kemi för att våga gå vidare med iden.  Vi gav då Gunnel Dalhammar, institutionen för bioteknik, KTH, göra en genomlysning av humanurins kemiska innehåll möjligheter att hantera det i tekniska system. Hennes slutsatser visade att kunskapen var bristfällig men att risker för problem med igensättning i ledningar och ventiler var stora. Detta gjorde inte bara att vi lade vårt projekt på is, men också att jag avrådde personer inom socialdemokraterna i deras planer på att storsatsa på urinsortering vid renovering och ombyggnad (ROT) av bostäder inför valet 1994.   

Idag är många av de frågor som var oklara under 1990 talet besvarade. I mångt och mycket är det tack vare Håkan Jönsson och hans forskargrupp på SLU,s insatser men även andra forskargrupper i världen har arbetat vidare med urinsorterande avloppsystem. Nya bättre toaletter har utvecklats, liksom teknik för läkemedelsrening och avvattning/intorkning av urin. Detta tillsammans med ökad insikt om värdet av att möjliggöra kretslopp för näring men också för att undvika dyra investeringar i reningsverk, gör att intresset för urinsortering återigen vaknat. Det är roligt att se hur våra första ansträngningar i Sverige under 1990 talet nu tas vidare av forskare i hela världen. Under 2023 anordnade till exempel Rich Earth Institute, ett stort möte där forskare och stadsplanerare i Europa Asien och Latinamerika berättade om pågående forskning och tillämpning av urinsorterande avlopp. (länk till richartsummit). Särskilt spännande blir att följa arbetet som drivs i Paris, där 600 lägenheter i stadsdelen Saint Vincent de Paul, nu byggs om med urinsorterande toaletter och teknik för produktion av urbant gödselmedel,(länk till parismetrolpole)