Föreläsningar
Under hela mitt yrkesliv har jag försökt hitta lösningar för uthållig vattenvård och VA försörjning. Jag har deltagit i en mängd forsknings- och utvecklingsprojekt inom sanitet, vattenrening och vattenvård, för men framförallt har jag arbetat för att omsätta idéer i praktiska lösningar. Genom mängder av utredningar med förslag till strategier och tekniska lösningar, idégivning, projektering och uppföljning av hundratals anläggningar i såväl Sverige som utomlands, har jag lärt mig vad som kan krävas för att lösa problem i ett praktiskt sammanhang. Som rådgivande och projekterande konsult lägger man ett pussel där beställarnas idéer och önskemål tillsammans med praktiska förutsättningar och formella krav skall omsättas i tekniskt och ekonomiskt fungerande lösningar. Det är inte alltid så att ens egna, eller för den delen samhällets syn på god resurshushållning, återvinning av resurser och hänsyn till andra samhällsmål, kan tillfredsställas i detta pussel. Som rådgivande konsult är det därför viktigt att synliggöra målkonflikter så att både beställare och myndigheter förstår sammanhangen och kan prioritera rätt. Ett bra verktyg för detta är öppen VA planering som beskriv nedan.
Med erfarenheter från både forskning och tillämpning har jag under mitt yrkesliv ofta blivit anlitad som föreläsare. Nedan har jag samlat några av de viktigaste föreläsningar jag hållit under min karriär.
Havsmiljö och nytt reningsverk i Östhammar
Som kommunekolog i Östhammars kommun 1990 -91, var en av mina uppgifter att ta fram en Vattenöversikt för kommunens sjöar, åar och havsområden. Det var uppenbart att merparten av kommunens vatten var kraftigt påverkade av människans aktiviteter. Framförallt den upplevda försämringen av vattenkvalitet och fiske i skärgårdshavet engagerade kommuninvånarna. Genom ett mindre anslag från kommunen fick jag möjlighet att belysa miljösituationen i Östhammarsfjärden som många människor upplevde som kraftigt förorenat. Utredningen avslöjade en mycket näringsrik miljö med en ytlig biota dominerande av enorma mängder mikroalger och under denna, en utbredd bottendöd på grund av långt gången syrebrist. Länk pdf miljösituationen i Östhammarsfjärden.
läs mer…>>
Naturnära teknik för avloppsrening
Vid arbetet inom forsknings- och utvecklingsprojektet Ecosanres fick jag många internationella kontakter. Vid ett tillfälle blev jag tillfrågad om att medverka som huvudtalare på en tre-dagars konferens i Bulgarien för att berätta om mina erfarenheter om naturnära tekniker. Konferensen ordnades av organisationen Global Water Partnerships medlemsländer i Centrala och Östra Europa (GWP/CEE). Jag tackade ja och fick under en sommarvecka i Bulgarien 2006 uppleva spännande och lärorika möten med forskare och tjänstemän på myndigheter och departement, men också gräsrotspolitiker i de byar vi besökte. De gjorde stort intryck på mig att inse hur hårt alla dessa personer kämpade för att få grundläggande sanitet och hantering av avlopp att fungera, i en verklighet där både pengar och tekniska kunskaper till stor del saknades.
läs mer…>>
Resurshushållning och kretsloppsystem för avlopp
Miljöbalken ställer krav på skydd av människors hälsa oh miljön men också på hushållning och återvinning av naturresurser. (MB 2:5). Trots att detta har varit inskrivet i lag sedan Miljöbalken kom 1998, och inget säger att hushållningsregeln skulle vara mindre viktig än regeln om skydd av människors hälsa och miljön (MB 2:3) så tillämpas regeln knappast alls av Sveriges myndigheter och domstolar.
läs mer…>>
Öppen VA planering
Som student under 1980-talet fick jag lära mig hur man renar avlopp. Det var enkelt. Stora avlopp renas med avloppsreningsverk med aktiv slam och kemisk fällning och små anläggningar med infiltration eller markbädd. Först som doktorand på KTH började jag ställa mig frågan om varför dessa tekniker var det bästa och om det inte fanns andra sätt att hantera avlopp. Jag ställde mig frågan hur man gjorde förr och i andra länder. Som ekolog ställde jag mig också frågan varför man inte mer betraktade avlopp som en resurs, där näring från det vi ätit och druckit återförs ny produktion så som det sker i naturen. Jag startade en doktorandkurs med namnet ”kan urs bli resurs” och började forska inom ett område jag kallade spillvattenbruk (se rapport spillvattenbruk 1989 har inte orkat skanna den, kanske gör det senare). Efter forskarexamen, deltog jag i arbeten för att visa att man kan lösa avloppsrening på andra sätt än i traditionellas reningsverk.
läs mer…>>
Små avlopp
Som ekolog är det rätt självklart att tänka att restprodukter från de vi äter och dricker, dvs näring från urin, fekalier liksom koldioxid som vi andas ut, bör återföras till ny produktion. Det är också logiskt att vi som människor försöker ta lärdom av naturens teknik för att omvandla biogent förorenat vatten till rent vatten och ofarliga restprodukter. För de små avloppen har naturnära rening länge betraktats som det självklara sättet att osakligöra smittämnen och återföra vatten till det grundvattnet varur dricksvattnet hämtats. Med nya allmänna råd (Naturvårdsverket 2006) och införandet av sk normal och hög skyddsnivå kom detta synsätt delvis att ifrågasättas (se vidare opinjon/debatt).
läs mer…>>
BDT vatten (Gråvatten)
Redan under tidigt 1990-tal var jag inne på att avlopp (precis som annat avfall) bör sorteras för att möjliggöra effektiv och säker återvinning av resurser. På den tiden använde vi fortfarande mycket fosfor i tvättmedel men när Sverige 2008, äntligen förbjöd fosfat som mjukgörare i tvättmedel och senare också diskmedel, så sjönk inte bara avloppens totala fosforinnehåll med cirka 25%, -BDT vattnet blev också nästan helt befriat från fosfor. Med klosettvattensortering erhålls därför numera ett avloppsvatten som inte bara är avlastat alla smittämnen utan också merparten av alla näringsämnen. Ett BDT vatten är därmed jämfört med ett blandat avloppsvatten ett tämligen harmlöst vatten ur ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv.
läs mer…>>
Markbaserad rening och retention
Efter arbetet med förstudien om markbaserad rening 2009 och den uppföljande rapporten om läget för markbaseradrening som färdigställdes 2012 blev jag tillfrågad av SIPU att hålla kurs för miljöinspektörer om små avlopp och markbaserad rening. Tillsammans med Maria Hübinette och Jonas Christensen satte jag ihop en grundkurs för att bibringa hälsoskyddsinspektörer det vi ansåg vara grundläggande kunskaper om små avlopp. På kursen pratade vi om de små avloppens påverkan på miljö- och hälsa, vilka tekniker som finns för att skapa relevant skydd samt det juridiska ramverket som myndigheter måste känna till vid prövning och tillsyn.
läs mer…>>
Tillsyn av små avlopp
2021 fick jag tillsammans med Maria Hübinette och Jonas Christensen uppdrag av VA Guiden att hålla en fördjupningskurs i tillsyn av små avlopp. Vi lade ned mycket arbete på detta och bestämde att kursen skulle utgå från typfall där olika frågeställningar ventilerades både naturvetenskapligt och juridiskt men också ur ett praktiskt myndighetsperspektiv. Kursen som hölls digitalt 2022 fick blandad kritik. De allra flesta gav oss högsta betyg men några (tre inspektörer) gav oss tummen ned. Riktigt varför dessa inspektörer var så negativa fick vi aldrig reda på men det finns anledning att tro att vårt budskap inte stämde med inspektörernas egna uppfattningar. VA Guiden ansåg att kursen ”inte träffade riktigt rätt” att den var ”för teoretisk” och inte speglade det kommunerna efterfrågade nämligen ”konkreta råd hur tillsynen skall utföras”. Själva tyckte vi att vi lyckades rätt bra med att lyfta fram de viktiga och svåra frågor som myndigheten måste ställa sig för att kunna göra välunderbyggda bedömningar ”i det enskilda fallet”. Kanske sa vi efteråt, var vi lite för hårda och delade ut lite för många ”pekpinnar” 😊.
läs mer…>>
Val och prövning av enskilt avlopp- diskussionshäfte
Det här diskussionshäftet har utvecklats under flera år och har blivit uppskattat både av fastighetsägare och många kommuner. Det förklarar på ett enkelt sätt vad lagstiftningen kräver och vad fastighetsägaren bör tänka på vid sitt val av avlopp och hur kommunen bör tänka vid sin prövning. Upplägget av följer metoden med öppen VA planering, dvs formulering av funktionskrav enligt miljöbalken parade med exempel på vilka tekniker som matchar uppställda önskemål/krav. Många inspektörer menar att diskussionshäftet har gett dem en bättre förståelse för sin myndighetsuppgift än Havs och Vattenmyndighetens allmänna råd och omfångsrika vägledningsdokument.
Öppen VA planering diskussionshäfte redigerat 2019 12